Leta i den här bloggen

måndag 21 februari 2011

PÅ tåget hem till Götet!

Efter en hård natts festande och en jävla massa tårar sitter jag nu med dubbel ångesten Allan och hans polare. Eftersom jag redan har haft ågren så sjukt mycket så tyckte jag att det var en bra idé att spä på den lite med en prakt fylla.

Vi satt ju hemma hos lillasyster typ heeeela dagen igår och sen vid fyra började vinet flöda. När klockan är 23.30 går vi ner på stan och då har vi druckit en masssssa rödvin och en flaska bubbelrosé. Ute blir det förs en bira för att bryta av och sen beställer vi in 2(!) flaskor vitt... Att jag ens kunde stå på benen är sjukt. När Oasia stänger vill vi inte gå hem utan betalar gladeligen 100 kr för att bå in en timme på BJ. Och dricka mer vin. Hahahahaha!

Jag gick innan de stängde eller vinglade därifrån. På vägen blev jag lite fylle ledsen av olika anledningar och tårarna började rinna för att sedan spruta. Och den elaka rösten som i början bara viskade lite dumma saker skrek till sist på mig och jag blev fan inte av med han. Så idag är jag lite låg... Rösten är inte lika hög men den gör sig hörd och den gör ont.

Så nu ska det bli gött att komma hem och få sova i sin egen säng. I sina egna lakan och kanske, kanske bli människa igen.

Skrivet av Nike Girl 2 april 2010 klockan 17:15

Torstag eftermiddag hos syster..

Hon har bjudit på lurre och nu kommer till den stora frågan; What to do? Själv är jag sugen på att dra en sex and the city och ta ett glas. Syster kontrade med att, ja jag kan ju avboka träningen och börja vina nu. Hahaha! Och Lisa är inte sen på att haka på. Gött liv man lever!

Skrivet av Nike Girl 1 april 2010 klockan 14:46

Svek, oro, ångest och förhoppningsvis ett gott slut..

Jag tror jag har hittat lite mer av roten till min starka, jobbiga ångest jag har tampats med de senaste dagarna. Jag vet ju att lite kommer från maten och träningen. Att det inte är som vanligt. Men idag när jag åkte från Jonas och fick ett mess från han så släppte det..

Jag har och kommer nog väldans länge att tvivla på att han verkligen vill vara med mig. Han har sagt att han är kär i mig. Och när vi ses så ser jag det på honom men jag är oxå sjukt berädd på att det ska avta. Att han kommer att komma på att det bara var en fling och att det inte alls är mig han vill vara med. Jag åkte dit i natt och det var som taget från en kärleks film eller om nån kollar på Day´s of our lives. Ja en sån natt man bara trodde fanns i drömmarna. Den var så fin, så mjuk, han var få fin så vacker så bara min.. Och han kunde inte få nog av mig, av min kropp, han tog på mig, klämmde och tyckte jag var så fin.. Han kysste mig mycket och länge..

Men i morses så blev jag så orolig och ångesten satte in. Jag kände att han ångrade sig, att han inte ville vara med mig och att all pirret han någonsin kännt för mig var borta. Att jag idag skulle få messet/ mejlet där han sa att han inte har plats för mig i sitt liv just nu. Att det är för rörigt och han måste hitta sig själv..

Vi gick hemifrån han och till tunnelbanan.. Vi pussades lite och jag gick till tåget. Ångesten slet i mig. Fick mig att bara vilja kräkas. Jag tog upp telefonen för att skriva ett mess till lillasyster och där, i min inkorg fanns det ett mess från han.. Att jag fick han att le.. Min sötaste man.. Jag brast och började gråta. All ångest släppte och jag vet ju att den kommer att komma tillbaka men just nu så betydde det såååå mycket och fungerar bättre all ångestdämpande som finns..

Efter A som visste hur svårt jag har att lita på män så märker jag att jag är ännu mer på min vakt nu. Jag trodde ju verkligen på de förhållandet men vi levde i 2 heeelt olika världar. Han sa i början att han skulle jobba på att få mitt förtroende och ju längre tiden gick desto mer gjorde jag det. Vi kunde prata om allt men han lämnade mig inte. Tills han nu gjorde det. Visst, jag är jäääääätte glad att han drog för annars hade jag inte träffat J. Som är min sol.. Mmmmm.. Ok tillbaka till ämnet. Men efter han så kommer det ta en jäääävla tag innan jag litar på nån. Nåt som jag vet kommer vara jobbigt är att J har ganska mycket att tänka på och det vet jag men herr Ågren kommer att knacka på och jag kommer tycka det är jobbigt men får jag han på köpet så är det såååå värt det. Och jag hoppas han känner likadant..

Så det goda slutet hoppas jag blir jag och J..

Skrivet av Nike Girl 1 april 2010 klockan 12:07

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar