Leta i den här bloggen

söndag 30 september 2012

40 dagar kvar!!!

Dagens första träning är avklarad. 55 min spinning med Emma. Gahhh vad hon dödade oss.
Det var jag och P-A och så en kille som jag har spinnat med hela veckan men som jag inte vet vad han heter, vi satt längst fram.
Det var svettigt, det var jobbigt och det var en jääävla massa intervaller.
1.5 min intervall och sen 30 sek vila. Detta ggr 10.
Sen tog hon och pressade ut det sista i en 10 min lång låt med oförberedda intervaller. Fartlek my as! Visst det var fart men ingen lek!

Men det var ett asgött pass. Första ggn jag körde för henne gillade jag henne inte alls men så sa P-A att han gillade henne så hon fick en till chans och fetlevererade.
Nu kommer hon bli ett stående pass på söndagsmornar.

Sen har jag gått runt på stan. Var ju tvungen att inhandla LeMarc's nya skiva, En doft av skymning och den är som balsam för mina öron och för min själ.
En liten kamera inhandlades oxå. Pallar inte släpa med mig min systemkamera och den på telefonen är ju ingen hit..
Och två kokböcker av en av mina drömmän. Per Moberg.. Gahhhh vad het han är!
Hur kan man vara så snygg??Så sexig? Jag dör lite när jag ser honom.
Mmmmmm....

Nu tänkte jag samla lite energi och se om jag pallar ta mig iväg och köra lite combat och sen yoga.
Saknar att yoga för Caroline. Så hmm ja kanske det..

Idag har jag 40 dagar kvar på min nyktra och sockerfria utmaning.
Fatta att det har gått 60 dagar!!!! Heeeeelt galet.
Hur firar vi detta då?? Lite läkerol kanske?
Haha! Eller ett par nya tränings byxor? Linne? Sportbh?
Ja nåt sånt får det bli.
Over and out!

lördag 29 september 2012

Sötsug, vin och längtan..

Just nu är jag så sugen på allt att det inte ens är lönt att gå och köpa mjölk till kaffet till imorgon.
Då kommer jag bli tacklad av sockerdjävulen och komma på nåt skäl till varför jag faktiskt förtjänar att äta götta.
Så just nu får mjölken vänta.

Funderar på om kroppen skulle nöja sig med en fruktsallad men det är inte troligt just nu.
En stooor påse karamellkungen skulle ju inte sitta fel.
Eller en påse chips eller ostkrokar.
Mmmmm...
Eller en kartong med Ben'n Jerrys..
Ahhhhh!!
Vad fan har jag gett mig in på??

Sen så längtar jag. Efter en person. Jag saknar inte utan längtar..
Min kropp längtar och inte på ett sexuellt sätt utan bara på den närheten, tyrggheten och lugnet.
Ibland så hittar man personer man klickar med på en ggn. Det är som att man känner dem utan att man träffats mycket och så känns det nu.
Att vara tyst med en person utan att det är jobbigt, det är det inte alla man är med.

Det blev ju kompisförälskelse på bröllopet. Och då med minst 4 personer.
Men denna.. Mmmm.. Snäll, varm, lugn, stark, vacker och har en aura som man bara vill komma in i.
Så här ligger jag. Ensam en lördag och längtar. Efter socker, vin och en vacker människa.
Det är 41 dagar kvar tills två av dem..

Jag vill inte, så därför är jag inte..

Så detta med att jag känner mig utanför.
Jag har varit väldans ledsen över det faktiskt. Det är aldrig kul att känna att man inte får vara med.
Det som tröstar lite är att det är fler än mig som märker av samma sak när de inte dricker.
Man är väl inte så kul när man är nykter och så någonstans så påminner man andra om vad de gör och inte gör..
Jag har valt att försöka att tränga bort de känslorna och koncentrera mig på de bra.
Det är aldrig bra att trycka undan och undvika känslor men just nu så är det nog det.
Annars hade jag bara blivit deppig och nere och en sån Linnéa är det ingen som gillar.
Att vara nere är en sak men så helt plötsligt ska de som fått ner mig i hålet börja bry sig och allt blir en enda ond cirkel så nepp.
Jag vill vara glad.
Jag vill vakna varje dag med ett leende på läpparna.

Och kan jag klara vara utan socker och alkohol ska jag väl klara den biten oxå.

Sen är det en annan sak jag måste göra oxå. Haha!
En kollega säger att han inte vill jobba med mig om jag inte gör det.
Och ja det är precis det ni tänker nu.
Tydligen blir jag lite bitchig när det gått för lång tid och jag är nog snart uppe i 6 mån..
Så ingen tulo mellan benen här inte!

Men först ska jag kolla på Harry Potter, ev sova en sväng och sen kanske middag med Andréas och hans vänner.
Bästa Andréas..
Han ser på en ggn nu när jag inte mår bra.
Frågar och vill jag inte prata om det och han märker det så låter han det bara vara.
Tänk att man kan stalka sig till kärlek!

Årets lopp..

Detta året har jag bara sett på när andra springer.
Gbg varvet kunde inte springas pga pollen. En vecka tidigare hade jag legat hemma i feberfrossa och fått superpillrena men var inte ok ändå.
Så det var bara att skippa.

Stockholm Marathon gick av stapeln men helt seriöst. Jag är inte byggd för kyla och kände att hade jag startat min sem med det hade jag oxå legat sjuk hela sem så nej det var inte värt det i mina ögon.
Jag har gjort det och klarat det så den utmaningen har jag klarat. Nästa år ska vi klara tiden oxå.

Sen kom Midnattsloppet. Då hade jag åkt på löparknä och fick bara avstå vilket gör ont mest för att det jag och Morsan skulle tävla mot hade varit en enkel match att slå.

Idag är det Lidingöloppet. De lopp jag hade tänkt ta för att ta igen de andra. Men nej. Knät strejkar och det är med sorg och avund i hjärtat jag ser alla uppdateringar och medaljer.
Jag saknar löpningen och jag vill gråta när jag ser folk som springer på mornarna.
Jag älskar det. Så enkelt är det.
Jag älskar att springa. Friheten det ger. Känslan efter. Det finns inget bättre.
Så är det bara..
Men jag kommer igen nästa år.
Snyggare, starkare, smalare och snabbare!

torsdag 27 september 2012

Hjärnan spelar mig ett spratt!!

Det är torsdag och träningen blev en 55a spinning 6.45 imorses. Åkte hem efter och somnade som en gris.
Nu ska jag åka och jobba men först en sväng förbi en rehab butik och kolla en foamroller till knät.
Kan vara bra att ha en hemma så har jag inga ursäkter att inte rulla.
Har slarvat med all rehab och det är inte smart alls men det är ju sååååååå tråkigt!!

Träffade Johan igår. Han sov här och vi låg och pratade lite. Det kändes lite bättre och jag är lite gladare men så vet jag ju hur det kan bli.
Jag håller mig ganska mycket i bakgrunden för att inte synas eller höras för att om man inte finns så gör saker inte lika ont.

Det konstiga är att just nu ser jag inte ens mina framgångar.
Jag ser bara stor och klumpig ut. Är inte det konstigt?
Att bara för att hjärnan inte är så glad ska den ta ut det på kroppen som har kämpat för att komma så här långt.
Det är väl inte kroppens fel att jag inte har ett liv??
Så jag ser en sak men säger till hjärnan att vi ser fel och att vi inte är så stora längre.
Nu är det dax..
Over and out!

onsdag 26 september 2012

Positiv energi!!

Hmmm nu håller detta på att bli en jävla klagomur. Inte alls vad jag vill.
Visst mår jag bättre av att skriva av mig men nån måtta får det väl vara??

Så jag ska verkligen försöka se det positivt och bli av med det onda.
Idag sov jag lite länge tyvärr men så vaknade jag 4.30 så jag tror att kroppen behövde sömnen mer är spinningen 7.15. Även om det är lite tråkigt att jag missade Moas pass..
Jag får ju förbränna lite mer innan spinningen med Andréas bara.

Snart är det dax att lägga in en högre växel.
Lite mer struktur i maten och bättre på mellanmålen och VATTNET.
Vad jag är dåligt på att dricka vatten.

Sen ska jag köra Fitnessfighten den sista månaden för att verkligen suga ut det sista och då kan jag looova att det kommer bli gnäll.
Men men.
Så för att få mig att ta tid till att reflektera kommer det blir daglig matrapport och träningsrapport. Ev oxå att jag räknar kcal det får jag suga lite på..

Jag är ganska glad egentligen. Det är bara när jag märker hur mycket man missar för att man inte dricker som jag blir ledsen. Hur mycket jag inte blir medbjuden på.
Och egentligen. De som faktiskt betyder nåt är ju de jag träffar när jag gör det jag älskar.
Så är det..

tisdag 25 september 2012

Orkar jag verkligen hela vägen??

Nej nu är jag less på den nyktra vägen.
Vad gör jag? Jo jag ligger hemma i sängen och ska sova.
Vad gör mina kollegor?
Jo de är hemma hos en och äter dumplings och har det trevligt.
Var det nån som ens frågade om jag ville vara med?
Nej.

Är det värt att vara så utanför bara för att klara en utmaning?
Jag står utanför i regnet och kollar på när andra har kul. När andra umgås.
När jag var på väg hem ville jag bara köpa en stoooor påse godis och bli rödvinsfull.

Jag vet faktiskt inte hur länge jag kommer palla detta.
Det är 45 dagar kvar och efter de dagarna kommer jag vara helt ensam. Och ha 15 katter.
Typ så känns det.

Eller är jag bara överkänslig?
Borde jag tränga mig på och kräva att få hänga på?
Men det är inte jag..
Idag ville de att jag skulle stänga så de fick åka tidigare till den trevliga kvällen som väntade.
Jag blev ledsen, tyst, deppig, gick av när jag skulle och åkte hem.

Självförtroendet får sig en törn. Jag kanske inte är så ball som jag tror.

Så kommer man till SATS. Till träningen. Man kommer hem och där är jag ganska ball.
Jag försöker ta mig till den känslan när jag inte passar in.
Där mina pojkar och jag spinnar och combatar och bara har kul.
Där jag faktiskt mår som bäst.
Där människor inte får mig att tvivla på mig.

När jag gick av idag hade jag blivit fet igen.
Allt hade kommit tillbaka.
Ryggfettet. Magen. Låren. Jag var jättefet igen och det är jag fortfarande.
Vill/kan inte se mig i spegeln för just nu är jag den feta, fula som ingen vill vara med.
Men snart om bara några timmar.. Då. Då är jag ball igen! Då är det spinning med först Moa och sen Andréas.

Tisdag och det gör ont.

Jag körde Viper igår och det känns. I baksida lår och ryggslutet. Asgött.
På kvällen körde jag, P-A och Andréas spinning. Förts galet jobbiga 55 med Christian och sen 90 med bästa och skönaste Therese.
Efter hennes pass går man hem som i ett lyckorus.
Man är glad och nöjd ända in i själen.
Jag brukar studsa på små rosa moln men efter Christians dödspass så var man sjukt trött och Thereses sista intervaller, en på 5 och en på 4 min var de längsta i mitt liv.

Nu väntar jag på att tvätten ska torka och sen bär det av till Järntorget för inhandlandet av ett par nya arbetsskor.
De jag har borde slängts för 3 mån sen. Det är nästan så de inte håller ihop..
Så om allt går som det ska har jag innan kl 12, tvättat, diskat och tränat dagens första pass. 10 över 12 börjar dagens andra som blir spinning 45 med Moa och sen bär det av till jobbet.

Kanske borde fundera på att få i min lite vatten oxå..
Är bra på att slarva på det så denna veckan blir nog focus på vatten.
Minst 2 liter om dagen.
Over and out.

måndag 24 september 2012

Känslostormens efterdyningar..

Det bästa med att skriva är att man blir av med så mycket skit som rullar runt i kroppen.
Tankar som måste ut och känslor man inte vågar säga att man har.
Jag vågade aldrig säga nåt om de som mobbade mig som liten men jag kan säga hur jag känner nu.
Visst. Nu var jag kanske lite överkänslig igår men fortfarande var det faktiskt ingen som frågade om jag ville med. Och det var lite andra saker som bara var konstiga som gjorde att det kändes jobbigt.

När jag vaknade tänkte jag faktiskt ta bort gårdagens inlägg för att jag skämdes över mina känslor. Det är nog det värsta man kan göra. Skämmas för sina känslor. Och trycka undan dem.
Jag vet att det går upp och ner men det gör det.
Så är det bara. Och nu på morgonen så fick jag ett sånt där underbart meddelande av P-A att han ska köra passen med mig och ja då blir man lycklig i själen.
Jag, han och Edman ska köra 2.5 timmar spinning ikväll.

Söndagen sitter kvar lite som efterdyningar av en storm men jag är inte lika ledsen. De som betyder något är de ja har runt mig när jag inte jobbar.
Det som är jobbigast är nog bara känslan av att vara i vägen och inte duga. Och känslan kan jag inte rå för men jag kan överrösta rösten som säger att jag inte duger som jag är.

Idag är det 46 dagar kvar. Och hjärnspökena blir fler och jobbigare. Igår ville jag bara dricka ett glas rött och vara som alla andra.
Men då hade jag varit ännu tröttade idag och faktiskt. De som inte vill umgås med mig när jag inte dricker kan dra åt helvete.

Nu är det en dag i taget som gäller. Stressa lugnt..

söndag 23 september 2012

Måste man dricka för att få vara med???

Detta var ändå en ganska bra dag..
Tills sista timmen.
Då blev det en sjukt dålig dag.
Jag var mobbad när jag var liten och när nån sa något dumt så ville jag alltid försvinna.
Bli liten, smälta in.
Det hände aldrig.
Det som däremot fortfarande händer är att om jag känner att en person inte gillar mig.
Eller stör sig på mig. Eller bara säger nåt elakt så får jag exakt samma känsla.
Jag blir liten. Typ 11, 12. Och jag vill bara försvinna.
Jag kan fortfarande inte försvara mig för jag blir som förlamad.

Jag vet inte vad jag ska säga. Hur jag ska bete mig. Så jag fejdar. Gör mig ohörd.
Och sen går jag hem.
Idag efter jobbet så satt alla och tog ett glas efter jobbet. Ja utom jag.
Alla skojade och hade kul men det var nåt som inte stämde.
Det var jag som inte stämde. Jag skulle inte vara där.

Jag var nog faktiskt inte ens välkommen. För när jag åkte hem var det ingen som frågade om jag ville följa med vidare..
Nu är 4 av de 5 jag lämnade på jobbet på luckan och jag ligger hemma i sängen med en alltför välkänd klump i magen.

Jag är ingen kul att umgås med just nu. Jag är bara irriterande. Japp det var det jag fick höra som sänkte skeppet.
Att jag är irriterande.
" I love you but youre freaking enoying some times"
Och ja tydligen hela dagen.

Jag måste jobba på att bli mer diskret.
Att inte synas och höras hela tiden.
Jag måste bli bättre på att bli osynlig.
Fan vad jag hatar den här känslan.
Fan vad jag hatar att jag har haft den så många år av mitt liv.
Jag hatar att jag kommer tillbaka till detta hålet.
Och jag hatar att nära mig så ligger det nån liten stackare som måste gå till skolan och må så här imorgon.
Jag kan ju nu välja att träna och hänga med de som faktiskt gillar mig (hoppas jag) men de som gömmer sig på toaletten tills plågoandarna har gått ut eller försöker få tillbringa rasten inne för att slippa bara en rast eller som gömmer sig på skolgården för att undgå att få höra hur ful och fet man är, det är synd om dem.

Man säger att barn är elaka men vuxna kan vara precis lika elaka. Om inte värre för de vet vad de gör.
En liten fras fick mig att bli liten igen. En liten fras har fått mig att må skit över mig själv, min kropp, mitt JAG mitt fabulösa JAG.
En fras kastade ner mig i det mörka hålet där bara mobbarna lyckades trycka ner mig.
Så god natt fittsöndag!
Nu hoppas jag att jag skrivit av mig det dåliga och att jag är lite gladare när jag vaknar..


Söndags slö..

Jag är trött idag. Sjukt trött. Men det är bara att plocka upp sig och orka.
Var uppe alldeles för sent i natt men det var det värt.
Och sen spinning 10.30. Trodde att jag skulle få börja 15 men nepp. Är på väg till jobbet nu. Allt för att slippa den hårda, jobbiga preppen i veckan.

När jag gick från vagnen tänkte jag att faaaan vad vi förtjänar lite götta idag.
Ska ta och köpa med mig en stoooor påse godis och sen så kom jag på att.. Men det går ju inte. Jag får ju inte äta det..
Så idag lyxar vi till det med fruktsallad.
Och egentligen så är ju det faktiskt godare. Egentligen, men när man är trött så vill ju kroppen ha det som går fort in i systemet. Som godis.
Man bli lite piggare för ett tag. Men om ni nån ggn har luktat på godis. Rakt ner i en påse så luktar det inte så jävla gott alltså.
Ganska vidrigt och kemiskt.

Nej. Nu räcker det. Nu är det dax att göra lite nytta.


47 dagar kvar..

Den här dagen har varit lång. Jäävligt lång.
Men så avslutades den först med att Bea kom förbi och hängde och kramades lite. Hon efter bion och jag hade gått av.
Sen så från ingenstans så hör en vän av sig som jag inte hört nåt av på aslänge.
Han gjorde mig glad. Hon oxå..
Men jag trodde faktiskt inte att han någonsin skulle höra av sig igen så nu somnar jag till tonerna av Lisa Nilsson, ett leende på läpparna och en go känsla i magen.

Spinningen börjar 10.30 så är nån vaken runt 9, ring gärna och väck mig. Haha!
God natt världen..

fredag 21 september 2012

Vad heter tidernas största bluff? - Västtrafik!!

Jag hade en ganska göttig dag. Med betoning på HADE!
Vaknade runt 05.00 och var i spinningsalen 6.45 för ett skönt 45 min pass. Efter träningen bjöds det på frulle och sen åkte jag hem och sov i två timmar.
Sen iväg igen för ytterligare 45 min spinning med Therese nr 2. På de passet var även Anna och Cie. Stressade till jobbet bara för att få reda på att jag började 15 och inte 13.
Men men det gjorde inget då jag hann äta i lugn och ro och kunde åka och hämta mitt körkort som jag hade tappat på en buss.

Sen fick vi att göra som vanligt. Det är fredag..
Middagen blev fil och flingor och en macka och så gick jag i tid till bussen för jag pallade inte stressa.
Och här mina vänner, förstördes en alldeles helt bra dag.
Jag väntade på bussen. Den kom, den lös upp hållplatsen, den åkte förbi mig och föraren log åt mig och ryckte på axlarna.
Gahhhhh!!!! Jävla fitthorkukpungbrotts as!!!
Jag är så trött på Västtrafik att jag döööööör!
Man betalar för en tjänst. Dvs, ta mig hem.
Från A till B.
Jag tar hållplatsen som är närmast mig för i min värld så tränar jag så pass mycket att jag behöver ingen vardagsmotion.
Så, jag ska ta bussen hem. Det är nära och bra och jag slipper gå in på Avenyn. Eller kanske inte.

För detta är andra ggn det händer.
Fast förra ggn så såg inte chaffören mig. Det gjorde han idag.
Och de aset log åt mig!!
Jag är inte intresserad av att gå till Valand för att ta vagnen, även om det bara tar 10 min att gå. Jag står hela dagarna/kvällarna.
Just nu så hatar jag Västtrafik så mycket att jag inte vet vart jag ska ta vägen.
Och så pratar de om att höja biljettpriset!!! Varför då??
Om de inte tänker ta mig hem, varför ska jag då betala??
Ett jävla bluff företag är vad den skiten är!!

Nu måste jag lugna ner mig och sova lite.. Det är en dag i morgon oxå..
Natti

torsdag 20 september 2012

50 dagar har gått, 50 dagar kvar!

Ligger i sängen och laddar inför dagens tredje träningspass.
Spinning med bästa Andréas.
Igår när jag körde lunchpasset för/med vet inte vad det heter när han är inst och jag bara hänger med.. Iaf så efter passet så pratade vi lite om mina 100 dagar utan socker och alkohol och en deltagare som jag inte kommer ihåg namnet på nu frågade om man inte går ner väldans mycket då.
Jo sa jag.
Ja då kommer du ju att försvinna för du har ju inte så mycket att ta av, sa han.
FATTA!!! Han sa det om MIG!!
Trodde aldrig att jag skulle få höra det.
Och han är gay oxå så ni som tror att han raggade och bara ville vara snäll, nehepp!
Jag är alltså ganska liten nu...
Känns konstigt. För jag ser mig inte så men känner ju att jag blir mindre och mindre hela tiden.
Jag känner det nog mer än jag ser det.
För Therese sa idag att jag blir mindre..
Det finns en som jag vill ska se mig för jag vet att han är ärlig och vi kämpar mot samma mål och jag tror nog mest på honom för han har sett mig större och mindre..

Igår blev det bara ett pass.. Sen låg jag i sängen och lyssnade på Mozart och sov större delen av dagen. Var sjukt trött och jag tror att min kropp behövde sömnen.
Låg sovklar i sängen innan tolv igår och var utvilad till 05.00.
Satt på spinningcykeln 06.45 och körde jääääärnet.
Sen hem och åt frulle och tvättade lite och så till Landala och pump med Lina. Lillasyster var med och det var askul.
Nu laddar jag för ett pass med Andréas och sen får vi se vad kvällen bjur på.
Idag har jag kommit till 50 dagar i min utmaning och nu är det bara hemåt. Nu tar vi hem detta.
Imorgon är det 49 dagar.

Jag har snart kroppen i mina drömmar. Jag håller på att bli smal.
Heeeeeelt galet!!!

tisdag 18 september 2012

52 dagar kvar and I stand alone!

Dagen började med p-möte.
8.15 fick vi hotellfrulle och kvart i 9 var vi i vippen.
Sönne pratade om vad som skulle tas upp och tackade oss för en bra sommar.
Sen skulle Tomas prata om livsmedelshygien men först skulle vi se en film om hygien så han bad oss hämta popcorn och dricka och sätta oss.
Jag hämtade inget såklart men de andra gjorde.
Iaf, filmen går på och supprise!!!! Vi får se Hamilton!

Vi blev riktigt lurade. Haha!
Nu kände ju jag som är snuskigt trött att jag faktiskt hade kunnat stanna hemma och sova men det var mysigt och en jävligt fin gest.
Efter det tog jag mig till Kompassen och körde pump och sen till Kungsgatan för 45 min härliga spinning minuter.

Snart är det spinning med Marie och sen ev yoga med bästa Caroline.

En ny utmaning har börjat men jag är fan inte säker på att jag vill köra.
Den jag håller på med nu är jobbig som det är och nu berättade T att hon hoppar av alkogrejjen och bara kör 100 dagar utan socker. Vilket gör att jag måste vara ännu mer focuserad på det jag gör.
Att köra två är lätt, för jag vill inte vara den som bangar men nu när hon har hoppat av så tar det sjukt mycket vilja att fortsätta själv.

För egentligen. Ett glas vin är inget. Lite godis är inget.
Jag vill ta ett glas, jag vill bli vinfnittrig men jag ska inte.
Jag vet att jag hade min lucka där under bröllopet men den var ju inplanerad och ändå så har jag så sjukt dåligt samvete för den..

Jag SKA klara detta. Jag är på så bra väg att få kroppen jag drömt om och att hoppa av nu är dumt. Jätte dumt.
Om två dagar är jag halvvägs.
Men det känns lite ensamt nu. Nu är det ju bara me, myself and I.
I stand alone. Och allt det där.
Ibland önskar jag att jag inte hade ett sånt jävla envist vinnar huvud.
Varför kan inte bara jag oxå ge upp??

Varför??
För att det är jag så klart!!
Det är svårt att vara ödmjuk när man är bäst!

söndag 16 september 2012

Blaj...

Veckan är äntligen över och den har gått i ett rasande tempo!
Har sjukt mycket jag vill skriva om, som att deltagarna på morgonens spinningpass var heeeelt förtvivlade över att det inte var minusgrader i salen idag och de tvingades svettas lite. Jag som älskar att svettas. Och att det är en 24 timmars spinning snart till förmån för rosa bandet. Vilka ska med och cykla och hur länge ska vi hojja?
Ska jag anta utmaningen som börjar imorgon?
En kollega blev pappa idag till en liten tös och en annan blev singel. Mer vet jag inte.
Varför när man blir irri på kids säger väldans många; ja men så säger alla som inte har barn. Ööööö ja, jag är nitisk med mina p-piller för jag inte vill ha en jävla skitunge som din!!

Jag vill skriva om mitt onda knä och beklaga Jörgen för att han inte får simma på ett tag..
Jag vill hylla min kropp för att den står ut med mig.
Jag vill tacka min mamma för att hon är den bästa och jag älskar henne, hon läser ändå inte detta.
Det var så sjukt mycket mer jag faktiskt ville skriva men är för trött för att tänka.
Hörs imorgon eller ja snart..

lördag 15 september 2012

Ny utmaning på ingång?

God morgon världen!!
Vaknade astidigt idag. Typ 5.
Så det var bara att äta frulle och sen somna om.
Nu ska kaffet på och sen styr jag kosan mot Landala och lite göttig träning.

Ligger och klurar på en utmaning som Therese kom med.

500 armhävningar
250 burpees
250 chins
250 dips
Gå/springa uppför 3000 trappsteg
Gå/springa 10 mil
Genomföra 30 träningspass

Regler: du avgör vad som är träning för dig, eget ansvar gäller, gör armhävningar på knäna, tårna, en arm whatever men gör dem, gör dipsen så att du kan genomföra dem helt och på din nivå, ta hjäp när det gäller chinsen för de är inte att leka med, var smart - är du instruktör så räknas såklart din klass som ett pass, i Bodypumpen nu så är det 37 härliga armhävningar - det är ju en del på väg till de 500. bokför allt du gör. (Och vet du vad? Om du gör 12 armhävningar varje dag så är armhävningarna avklarade)

Där har vi utmaningen..
Det enda är att jag oroar mig för mitt knä.
Ex detta med trappstegen. Det är inte alls kul för knät. Eller burpeesarna. De känns oxå i knät.
Allt annat är ju bara att kötta på.
Lite kul att när jag pratade om det på jobbet så var det en kille som på en ggn sa åt mig att köra. At det är klart jag klarar det.
Och hmm ja det gör jag men det är ju detta med knät..
Jag har till på måndag på mig att bestämma om jag ska köra.
Nån annan som vill vara med?
 Och vem hjälper mig att göra chins?????
Det är något jag aldrig har gjort. Verkligen aldrig. Så det blir en utmaning.
Men fick höra att man får en jävla snygg rygg av det! Me lajk!

Nepp. Nu är det kaffe och bli av med sömnen i ögonen.
God morgon hääärliga lördag!

fredag 14 september 2012

God natt..

Det är natt och snart dax att sova.
Kroppen är trött och jag är trött och det gör ont lite överallt..
Imorgon är det lördag och det blir nog till att lyxa till det med lite fruktsallad. Mmmm.. Med ananas keso. Me löööv..
Men först spinning ggr två tror jag nog att det får bli. Och innan dess sova.
Klockan är inte så mycket men inget i mig vill vara vaken. Inte en atom. Inte en cell.

Imorgon är det 4 inst som jag gillar som har klass samtidigt. Är inte det slöseri med bra inst??
Hur ska man kunna ta vilodagar när det är nåt bra varje dag??
Så blir jag utsliten tänker jag skylla allt på SATS Göteborg. Tycker de borde införa minst en extra dag i veckan. Så man hinner med.
Både att träna mer och vila.

Nej men nu så... Spikmattan ska ta mig till drömmarnas land så ses vi om några timmar.
Natti!

Fy fan vad jag är bra!!

Gårdagens träning var brutal...
Började morgonen med 55 min spinning. Sen hem och sova lite för att sen ta mig till Landala och köra pump med Lina och sen vila för att möta upp lillasyster och köra deadball och sen 75 min spinning.
Kroppen gör ont och är mör idag.
Tror nog det blir en vilodag eftersom jag har två klasser imorgon.
Men jäääävlar vad det syns i kroppen. Ska sätta ihop bilderna och lägga upp resultatet från den första månaden utan alkohol och socker. Jääävlar vilken skillnad det blir när man tar bort två skräp produkter ur kosten.

Nu är ju frågan om jag ska vila idag. ( Det lutar åt det) Eller om jag ska åka och köra 45 min spinning. Det är ju en favvo som har klassen..
Men som sagt. Jag slaktade kroppen igår.
Och imorgon har jag två träningspass men det enda som är säkert där är Lina´s spinning.
Både Johanna och Cie har klass samtidigt och hade jag kunnat klona mig hade jag tatt båda men det går ju inte.


Jag kunde inte hålla mig utan la upp dem ändå..
Här har vi resultatet av en månad utan socker, vin, cigg, ostrkokar och en jääävla massa träning.
Och på efterbilden har jag precis tryckt en pizza, mindre ost såklart eftersom jag gjorde den och mer protein OCH alla kvinnor vet nu vad jag pratar om när jag säger att jag har mensmage på efterbilden.
Så den är svullen av lite olika orsaker och ÄNDÅ så bra resultat.

Nu, idag är jag ännu mindre och kan inte sluta kolla och ta på magen.
Fy fan vad jag är bra!!

Och ja, det blev vilodag idag. Det blir jobbet direkt..

torsdag 13 september 2012

Samvete..

Sitter på vagnen på väg till Landala. Brottas med ett sjukt samvete som bara skriiiiiker på mig.
Och det är bara för att jag valt att tänka på mig.
Just nu iaf. Får se vad som händer ikväll..
Jag behövs på jobbet och har för ovanlighetens skull planer idag.
Jag och lillasyster ska träna och sen hem till Emma och hänga lite.
Inget så jätteviktigt egentligen men vi har inte setts på HELA sommaren och jag saknar henne och kidsen.

Nu till det jobbiga. Det finns typ ingen som kan jobba.
Jag brukar alltid komma in men idag vill göra det som är viktigt för mig.
Det som får mig att må bra.
Samtidigt som jag behövs på jobbet.

Just nu får ledordet bli: Det är bara jag som kan leva mitt liv.
Och det får inte bara fyllas av en massa måsten.

Så. Dax att slappna av och vara ledig denna härliga torsdag..

onsdag 12 september 2012

Glömt igen!!

Just nu är jag så sjukt taggad och det är så sjukt mycket jag vill säga och skriva.
Det är gött att vara här uppe i molnen och bara vara laddad.
Och det är viktigt att komma ihåg hur det känns de dagar motivationen inte finns där.

Var på Moas spinning, 45 min och sen skulle jag hem och köra yoga.
Köpte två dvd's av Jillian Michaels på tradera och skulle köra yoga meltdown idag. Men den ville inte funka.. Astråkigt. Så jag ska se om det funkar bättre i dvd spelaren är i datorn.
Hade inte så mycket tålamod eftersom jag inte hade ätit frulle så det fick bli göttiga isopankisar istället. Med ananaskeso, vindruvor och vattenmelon.

Nu laddar vi för spinning med Andréas. Kanske en liten powernap innan..

Jag har ju fått höra att jag inte har kroppstypen för att bli smal.
Och det maler och maler i huvudet.
Men det är oxå det som motiverar oxå. Den kommentaren är som att hälla bensin på en öppen eld.
Jag ska ju alltid motbevisa folk så bring it bara.

Jag har ett outtalat mål som alltid verkat så långt borta men nu så, ju mer jag tänker på det så SKA jag dit. Vågar inte skriva ut det än men det kommer..

Och detta glömde jag posta 10.30 imorses..

Hörde jag Onsdag?

Jo men då var de morgon.
Kaffet är varmt och det blir kvarg, banan och vatten melon innan jag åker och spinnar lite.
Tänkte först somna om. Bara för att jag kan.
Men sen så kollade jag Paolo Robertos morgon tweet och då finns det inte några alternativ.
Så det blir jag och så en häärlig 45a med Moa till att börja med.
Lite mer förbränning och sen frulle.
Mmmm..
Och då kanske jag kan berätta om mina 6 skööna min jag sprang igår.
Kroppen kändes lätt och jag vet ju att den vill springa.

Sen så strulade det med betalningen till Gbg-varvet. Både med mitt kort och med att kunna bet. Men har man väärldens bästa mamma så har man.
Mitt under service på jobbet får man: Nu är du betalad och anmäld.

Ibland undrar man vad man ska med en pappa till när man har en så underbar mor..
Där hade vi tur.

Nej men då kör vi då! Gooood morgon hääärliga Onsdag!

måndag 10 september 2012

Gahhhh! Tänk att man kan sakna något så..

Jag HATAR att inte få springa!!! HATARHATARHATARHATARHATARHATARHATARHATARHATARHATAR!!!!!
Jag blir tokig! Jag ser folk som springer överallt. Jag läser om alla som springer och jag saknar det.. Jag saknar det så det skäääär i bröstet..
Jag vill bara gråta nu.
Jag försöker verkligen hitta substitut för löpningen men det går inte.
Jag säger till mig själv att spinningen är lika bra. Lika skön och lika befriande. Men helt seriöst.
Ni som är löpare vet ju att jag snackar skit. Att jag bara ljuger för mig själv.
Min kropp behöver ett långlöp. Ett tvåtimmars löp i höstvärmen. En höstmorgon.

Idag var det sjukt nära att jag sket i att det gör ont och tog mig ut ändå..
Så för att stilla det lite får det bli en tvåmin på bandet innan 2.5 timmar spinning ikväll.
För jag går fan under annars!

Detta med att vara sjuk eller skadad har aldrig varit min kopp te. Jag har inte lugnet i kroppen för det. Har nog haft en förkylning på G nu som jag totalt ignorerat och vips så är den borta.
Så är det. Man behöver inte alltid känna efter så jävla noga. Eller noga.

Jag och P-A har samma problem. Medans andra hittar på orsaker till att INTE träna så hittar vi på orsaker till att INTE vila.
Haha!
Men nu tycker jag att knät har vilat länge nog. Nu är det dax att jobba lite. Eller hur?

Luftning av tankar..

Det tog inte lång tid förrän jag åter igen fick höra att jag inte tillhör gruppen som "kan", "ska" vara smal.
Tydligen har jag det inte i generna.
Det kanske jag inte har. Kanske får jobba lite hårdare, lite mer men har man det i huvudet kommer man jävligt långt.
Det som är ännu roligare är de som jämför sig med mig och min storlek i kläder och säger att vi har samma.
Hmmmm ja kanske det men är man kortare så kan man inte väga lika mycket.. Enkel matematik.

Nu börjar folk se att det händer saker igen och då kommer kommentarer om vad jag får och inte får äta. Hur jag gör och om jag gör rätt.

Då hmmmmar vi igen. Ja nåt rätt gör jag ju eftersom jag blir mindre.
Äsch. Nu spinnar jag lite!

söndag 9 september 2012

Motivation!

Det är verkligen sjukt detta med motivation.
Hur den ändras och hur den försvinner för att komma tillbaka med full styrka och lamså när man inte väntar sig det.
Nu har jag ju inte förlorat den utan den har som omdirigerats lite bara.
Kanske mest för att jag tyvärr inte kan/får springa just nu.

Eftersom jag är van vid att springa 1-2 timmar om dagen så måste jag vara ännu mer noggrann med vad jag stoppar i mig för att inte gå upp.
Och hmmm ja det kanske jag inte har varit.. Visst inget godis och inget vin men man kan slarva på andra sätt.. Och det syns i ansiktet. Ett gäng illegala invandrare har bosatt sig i fejjan och de är inte välkomna. Jag pratar så klar om finnarna.
Två har förvirrat sig ner på ena axeln..

Så denna veckan har vi lite att tänka på.
1. Drick vatten
2. Ät bra mat
3. Glöm inte mellanmålen

3 to do varje dag denna veckan och då hoppas jag att ansiktet blir mitt igen och inte en 15 årings.
Sen måste jag bli bättre på att rehaba mitt knä.. Så att jag kan springa snart igen. Saknar det som faaaaaaaaaan!

Jo men motivation och mål var det jag skulle komma till.
Jag har ju fått höra att jag inte är kroppstypen som kan bli smal eller som passar att bli smal, att jag är fin i kroppen som jag är nu, att män vill ha nåt att ta i osv.
Fuck that!
Jag ska bli smal och jag ska bli stark eller starkare men mest av allt vill jag motbevisa alla som tvivlar.
Alla som säger att JAG inte kan.
Jag vill vara snygg i ett par hipsters, heter det så? Och ett midjekort linne.
Jag vet att jag kan och jag ska bara göra det. Så enkelt är det.

Nu bio.
See ya!


Jag vill, jag ska och en massa OM..

Klockan är jättemycket.. Eller jättelite det beror på hur man ser det.
Jag var uppe tidigt och har tränat ganska mycket och jobbat ännu mer.
Kom hem och skulle bara kolla på ett avsnitt av SYTYCD och fastnade sen på you tube och kollade en massa bra dansklipp. Vad jag vill börja dansa igen..
Har så mycket i mig som vill ut. Som jag vill skriva. Berätta. Beskriva.
Jag vill rättfärdiga så mycket men just nu orkar jag inte..

För en vecka sen träffade jag världens vackraste själar på en ö i Stockholms skärgård.
För nästan ett dygn sen spinnade jag ett av de bästa passen ever.
För en timme sen kollade jag mig i spegeln och insåg att jag faktiskt kommit ganska långt i kampen mot kilona.
För två dygn sen pratade jag med en vän som jag inte pratar med så ofta och han fick mig att känna mig speciell. Inte bara i hans värld utan i ganska mångas..
För sju timmar sen blev jag addad i en bild på Fb och jag gillade den.
För två och ett halvt dygn sen satt jag i soffan och grät och kände mig ensam. Det gör jag fortfarande men inte lika.
För två månader sen kunde jag springa.. Morgonlöpa. 
Om två månader hoppas jag kunna göra det igen.
För ett år sen skulle jag vara på målvikt till jul.
Detta året är jag i mål till jul. Eller ja de målet jag har just nu.
Och om ett år har jag överbevisat alla som säger att jag inte har en kroppstyp som ska vara smal!

Om 10 min sover jag.. Natti..

fredag 7 september 2012

Ut med det dåliga och in med det bra!

Jag har tränat mina två pass idag och fick den effekten jag ville. Jag är gladare och lugnare i själen och solen skiner och jag ligger och lyssnar på LeMarc.
Det som känns så skönt är att vänner från helt oväntade håll hör av sig och är sjukt underbara.
Det är nog skillnad på att vara ensam och känna sig ensam..
Nu ska jag softa lite till de skönaste tonerna och sen jobb.
Tack, ni vet vilka ni är!

Och där slog insikten till!

Jag är ju en tänkare. Och det är vissa i min omgivning som ibland tycker att jag tänker för mycket och visst ibland har ni rätt.
Men idag på gymmet kom jag på varför jag känner mig lite ledsen och nere och ja.. Saknar saker.
Jag får ju inte springa. Och jag saknar löpningen så jag nästan gråter.
Jag insåg det idag när jag såg ett par asfina löparskor i omklädningsrummet och tänkte på hur snabba de är. Hur skönt de såg ut att sitta på foten och om de skulle passa mig.
Jag har ju bestämt mig för att inte köpa ett par nya förrän jag får springa igen.
Min kropp saknar att få komma ut tidigt en morgon och springa. Låååååångt.
Hmm ja kanske inte mitt knä men resten haha!

Sen så har jag ju tatt bort två ganska viktiga saker till.
Vinet.
Mmmmmm det goda rödvinet..
Ibland så behövs inte ett helt glas utan bara en mun eller två. Bara smaken. Mmmm...
Att få lukta på det och sen låta det rulla i munnen. Det är magiskt.
Jag är ju en sån som kan gå ut och ta ETT glas. Och ibland så lämnar jag ett halvt och åker hem för det är bara känslan och smaken jag är ute efter.

Sen har vi godiset.
Smågodiset. Mmmmmmm..
Jag är ju inte den som köper en påse och sen slukar den utan kan ha den i flera dagar.
En bit här och en bit där. Lakrits. Choklad. De nya skum-lakrits-hallon-döskallarna.
Visst detta är saker som inte är bra för kroppen. Eller ja tror faktiskt att godiset med alla sina E-ämnen är värre än ett glas vin men inget av det är ju bra i stora mängder.

Men alla dessa glädjeämnen är borta ur mitt liv och det är inte så konstigt att jag faktiskt reagerar och blir lite ledsen.
Frågan är vad jag ersätter dessa saker med..
Det finns inget som kan ersätta löpningen så det kan vi lägga ner att tänka på på en ggn.
Och bara de som springer vet vad jag pratar om.
Visst älskar spinning men det kan inte ersätta löpning..

Godiset försöker jag ersätta med frukt för det älskar jag oxå men vinet..
Och den som säger te den åker fan på en smäll!
På riktigt!

Men iaf. Det är skönt att komma på varför man är som man är och varför man reagerar som man gör.
Jag gillar att hitta svar.
Och jag älskar att le.
Snart ska jag köra skiten ur det sista av deppen och spinna med Therese nr två för dagen.
(Tänk att två med samma namn kan vara så bra!!)
Endrofinerna ska inta min kropp och nå ut till alla celler och översvämma alla trista, elaka, deppiga atomer som finns och sen ska denna fredagen bli sjukt bra.

Woop woop!!

torsdag 6 september 2012

Depp del 2.

Det är helt fantastiskt att jag efter jag skrev mitt väldans deppiga och ledsna inlägg har pratat med en vän som säger sig inte ha läst men som visste precis vad jag behövde höra idag..
Det är väl egentligen inte så att jag är nere eller deppig så där som jag kan bli.
Bara det att det känns när alla vänner checkar in överallt och har jättekul och alla får förfrågningar om att komma ut utom jag.
Alla har ett liv utom jag och det gör lite ont.
Det är lite jobbigt.
Jag tror att man säkert tror att jag är den lyckligaste och den starkaste men även de är svaga ibland. Och även de behöver nån som tar emot en när man kanske inte orkar hålla sig uppe.

Jag har världens bästa vänner egentligen och ja jag är fortfarande aslycklig efter helgen och att jag hade turen att få träffa joooordens bästa människor men tyvärr bor inte de här.
Just idag är jag bara ledsen så där som alla blir ibland.
Jag har nog aldrig ångrat mitt nyktra beslut så mycket som nu för jag vill helst av allt åka till Stockholm och vara fabulös och dricka rosé.
Jag vill inte vara här. Jag vill inte vara ensam.
Och jag vill faaaan inte gråta.

Så. Nu skiter vi i detta och somnar och vaknar till en göttig morgondag! 

Ett ledsamt, ensamt inlägg..

Just nu är jag så godissugen att jag håller på att dööööö!
Gahhhhh! Vill bara ha en påse smågodis och trycka ner snabbare än Lucky Luke drar sin pickadoll.
Eller så är det det att jag känner mig sjukt ensam.
Igen.
Detta att inte dricka är inte bara jobbigt för att vin är så gott, man märker hur socialt det är med alkohol.
Det är aldrig nån som frågar om jag ska med ut längre. Verkligen ingen. Jag kan ju dricka cola eller kaffe eller te eller vatten men nepp.
Telefonen är tyst och likaså mitt privatliv.
Ska jag göra nåt är det jag som får ta initiativ till det själv.
Kolla om folk vill med och så.
Men att nån skulle höra av sig för att de är ute, icke sa Nicke.
Inte vill man ha med nån som poängterar nåt som alla andra gör. Blir fulla 5-7 dagar i veckan.
Men det hade varit trevligt att få hänga lite. Få göra nåt annat än att slita i soffan, sängen eller gymmet.
Ja och så jobbet då.
För det är det enda jag gör.
Om jag skulle göra en status uppdat en dag och säga att jag var sjuk och då dog, så skulle ingen ens sakna mig på en tre dagar.
Jag skulle vara som en ensam gammal gumma. Inte ens en katt har jag.

Och faktiskt så är det ganska sorgligt.
Att alkoholen har sån makt.
Jag har nog ingen jag bara kan hänga med.
Jag har många vänner men ingen som är MIN. Ingen som skulle ringa och fråga om jag vill hänga med till IKEA för att bara kolla på saker. Eller nån som lagar mat och som vill att vi äter och kollar en säsong av Revenge.

Jag är sjukt ensam och har nog tyvärr valt det.
Jag litar inte på människor och sen jag blev anklagad för mobbing har jag dratt mig undan.
Att vara nära och att lita är att göra sig sårbar.
Då är det bättre att vara ensam.
Ensam är stark heter det ju.
Så krama kudden och nallen. Låt det regna och gråt en skvätt. Ur tårarna kommer styrkan och morgondagen.
Och på gymmet, det är där jag bygger min sköld.
Imorgon bygger jag igen. Imorgon jobbar jag igen och imorgon. Då är jag stark igen.

God morgon tor den 6e sep!

Det är tidig morgon och jag tänkte spinna lite.
Frullen är nere och kaffet är på väg. Klockan är 5.47.
Igår var jag gaaaaalet trött.
På väg från spinningen kl 12 somnade jag på bussen.
Sov hela dagen fram tills det var dax för dagens andra träningspass, kom hem och åt och halvsov i soffan.
Tror det har med lördagen att göra eller så är det för att det håller på att bli mörkt.

Men men.. Tänkte på en sak på bröllopet.. Jag är inte fet längre. Jag var inte i närheten störst där. Och just den kollen gör jag alltid. Var jag än är och vad jag än gör.
Det sitter i. När jag var yngre och större och gick ut kunde jag gå ett varv för att kolla om jag var störst och var jag det var det jobbigt men om inte så kunde jag slappna av lite mer.
Och så var det där.
Men jag såg ganska fort, på mig själv att jag är inte fet. Eller på bra dagar ser jag det men på de sämre är jag fet som en gris haha!

Men det var en skön känsla.
Nu startar vi denna dagen. Let´s kick it!

tisdag 4 september 2012

Jag är kär!

Hemma och i säng efter en ganska göttig dag..
Har en sån där skön känsla i magen av att vara lite små förälskad och hmm ja det är jag nog faktiskt. Fast inte i EN man utan 4 haha!
Mina rumskamrater från i helgen.. De har etsat sig kvar i mitt hjärta. Alla på sitt lilla, egna, underbara sätt. Vill bara ha de här så vi får hänga hela tiden.
Hade vi varit typ 10 hade vi varit bästisar som hängt hela tiden. Och vi hade bara lyssnat på schlager och Lady Gaga och Brittney Spears och sånt och jag hade tränat, så klart och de hade kollat kläder och smik och så hade vi setts och varit bästisar till vi blev gamla.
Vad jag saknar och längtar..
Om vi hade bott i samma stad, som alla utom jag gör så hade vi träffats flera ggr i veckan och druckit te och rosé och bakat och jag hade varit den nyttiga och de hade skrattat åt mig och så hade vi pratat män och penisar.
Vi hade glädjts när nån hade träffat nån och gråtit när det tar slut. Hejjat på när nån får ligga och ätit skorpor i avundsjuka för att vi inte får ligga.
Vad jag saknar er, mina bästaste bögar!
När man behövde det bäst så dög man precis som man är.

Japp jag är kär i alla 4!!

måndag 3 september 2012

Monstret Jag..

Är hemma och trött men glad.
Har ont i brösten vilket betyder "den tiden i månaden" eller ja snart är det dax och det kan oxå förklara varför jag blev så pisst idag på spinningen.
Vissa månader har jag ett fruktansvärt humör och tydligen så är det en sån.
Kan man få en varningsskylt?

Jag och Therese kör ju 100 dagar utan socker eller alkohol.
Denna helgen fick jag dispans men det sa jag från första början att jag skulle på bröllop och jag ville inte hålla på att förbjuda mig saker just de dagarna.
Så visst lördagen var det all in, söndagen blev lite slarv MEN när jag kom till Stockholm så blev det sushi till middag, ingen kletig burgare med pompa. Och till resemys blev det riskakor med ostsmak istället för en stoooor påse karra.
Känner mig nöjd med mina val och när jag ser mig i spegeln så blir jag ännu nöjdare.

Idag var jag och tränade och kroppen är pigg. Både av alla kolisarna, all den extra maten den inte är van vid plus tre dagars vila.
Jag känner av det lite men tyvärr känner jag även ett kli i halsen..
Tänker ignorera så länge jag bara kan. Det är jag grym på!!

Nu är det lite krama kudden och imorgon kör vi på igen!
Woop woop!

Vem ska man skylla på?

Jag vet inte vem jag ska risa. Deltagarna eller inst som inte säger till men det är skuuuuukt irri med folk som pratar på spinningpassen. Och då menar jag de som har en lång konversation.
Ska man inte träna när man väl är där? Och om man inte vill det stanna hemma.
Har man så mycket att säga kan man väl ses en timme innan eller bara skita i träningen och ta en kaffe.
För det stör. Jättemycket.
Jag går gärna in i min egen värld och träningen blir lite meditativ men det förstörs när folk pratar.
Jag gillar ju inte ens när folk ska prata med mig. Visst en fras hit eller dit men nu snackar jag konversationer.

Sen under nedvarvningen när man är lugn och avslappnad och inst sätter på lugn musik och kanske berättar nåt som händer eller så, är det inte ohyfsat att inte lyssna? Eller om det är tyst, att störa koncentrationen för de andra med sitt pladder?
För att folk pratar kan förstöra känslan av det perfekta passet. Eller när man är på väg in i the zone kommer man inte dit för att man blir störd.
Nu kunde detta passet idag blivit ett sånt perfekt men istället är jag irri.
Slöseri med energi.

Så vem ska få kängan? De som pratar eller de som inte ber folk vänta tills klassen är klar?

Gött, lite irritation avskriven!

God morgon härliga måndag!

Då var det måndag och jag har en sån skön lycklig känsla i kroppen.
Var på vääärldens vackraste bröllop i helgen och träffade så mycket underbara människor att det är galet.
Det var mina vänner Per och Keéne som gifte sig. Mina älskklingar..
Och de gjorde det i Finnhamn i Stockholms skärgård.

Vi fick ta en båt dit som tog ca 2 timmar och sen bo på ett vandrarhem.
Jag bodde med 4 män. Mattias, Tobbe, Niklas och Markus och vi hade såååååå kul!
4 bögar och en faghag i ett rum, det kan inte bli annat än succe!
SÅ den sköna pn innan bröllopet blev inte av..
Själva vigseln förättades i ett båthus och det blev så intimt och vackert och jag grät och grät och grät.
Sen var det middag med tal och spex.
Efter det tårta och sen dans. Eftersom det var ett gaybröllop och de älskar schlager så blev det mycket av den varan och igår när jag handlade småsaker inför resan hem så tror jag inte nån uppfattade att jag sa tack.. Hade ingen röst kvar.

Ett tal var såååå fint. En kille som har blivit trakasserad i skola och Keéne har hjälpt honom och när han talade så grät jag. Nästan the ugly cry.
Han är så ung och så stark och just då, när han pratade så insåg jag att det är inte "fula" människor som blir mobbade. Ingen går säker.

När jag var liten och mobbad så trodde ju jag att det var för att jag var fet och ful. Det var så jag såg mig.. Mina tänder stod rakt ut och jag hade tandställning ganska länge. Men just den där fula känslan..
Jag var ful och töntig..

Men här stod en så snygg och stilig ung man och folk var elaka mot honom!!! Varför??
Hade jag varit 16 hade jag sprungit efter honom hela kvällen.
Ville ju ändå ta med honom hem och sätta honom i en sån snöboll så jag kunde titta på honom innan jag somnar. Haha!

Men nu är det måndag och träningen väntar. Det har ju inte blivit mycket av den varan dessa dagar.. Men vad kul det har varit. Ibland så behöver kroppen detta oxå. Inte bara kontroll av mat och alkohol.
Jag kommer att le länge av den dagen.
Såååå kul!