Imorgon är det dax för psykologen igen. Ska bli såååå skönt. Hon får mig att känna mig inte ensam. Som att det finns fler som mig därute. Jag vet ju att det finns fler men eftersom detta är en sjukdom man inte pratar om så känner man sig ganska ensam..
Idag var jag så där ledsen utan anledning igen. Ville bara gråta för absolut ingenting och då vet jag att det inte är bra.
Vägen till spinningen var sviiiiinjobbig. Hade en ångest som kändes i hela kroppen och när jag väl satt på cykeln hade jag redan kört ett pass eftersom hjärtat hade slagit så hårt och mycket.
Men nu är jag där att jag måste tvinga ut mig så jag inte blir en ensamvarg. En sån som sitter hemma med sina 300 katter och är fet som ett as.
Så att komma ut en ggn om dagen måste bli ett måste. Även om det bara är ett varv runt huset.
Men iväg kom jag och 90 min spinnade.
Visst är jag bra?
Nu ska jag sova för imorgon är en upptagen dag som kommer gå i ett och sen när kvällen kommer kommer jag somna som ett barn på julafton!
Så over and out!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar